holmhällar

I helgen åkte jag, Emma, mamma och pappa till en mysig liten stuga på södra delen av Gotland. Vi åt god mat, läste i soffan framför brasan och tog långa promenader i det strålande vackra vädret. Helt underbart var det.

tillägnan

Igår köpte jag de här två små böckerna på rea. Jag blev så himla sugen på att skriva, så fort jag kom hem letade jag upp alla färgglada pennor och satte igång.

after the storm

Maj. Jag jobbade, mamma hade sin 50-årsfest med 60-talstema, vi hade årets första grillkväll (men det var för kallt för att vara ute så vi åt inomhus), jag åkte på utflykt och solade och åt med mina systrar och Jesper, njöt av alla vitsippor i skogen och var stolt och rörd när mina fina 91:or gick på balen. Maj var det och jag fick äntligen se 500 Days Of Summer, jag älskade den och gör det fortfarande.

awake, asleep

Okej, okej. Jag känner att jag måste förklara dagens spexiga inlägg. Dessa två kan sammanfattas med ett ord - bloggrape. Om det nu finns ett ord som heter så...? Hahah det var mina kära killkompisar som föll för frestelsen när de såg att jag inte hade loggat ur klokt. Ajaj, där lärde jag mig minsann en läxa! Haha.

Men som alltså redan är sagt, vi har bakat idag. Kanelbullar, pariservåfflor och kladdiga chokladcookies. Mmmmm! Sedan avslutades dagen med flickorna på ett grymt friskispass. Kondition och styrka är verkligen en färskvara, det blev vi nog alla påminda om idag. Efter julhelgerna är man inte lika kaxig på passen längre, men oj vad kul det var! Är väldigt taggad inför den nya terminen, både på simning (har börjat på en crawl-kurs precis) och allt vad Friskis har att erbjuda.

Förresten! Jag är inte emot uggs. Viktigt att poängtera. Jag är bara inte en användare själv. Ni "uggsare", stay strong.

Peace out.

Ett riktigt inlägg.

Hej, idag har vi bakat :) bullar och andra kakor blev det. Dom som medverkade var Simon(snygg), Samuel(seeexyboi) och Jonatan(Maskinen). åååååh herregud vilka killar.. alltså... om det här var en privat blogg hade det nog blivit lite snuskiga ord nu (fniss) =)=)

Igår åkte jag buss, såg en tjej som hade uggs på sig.. USCH.. asså hur kan man ha sånna? jag fattar inte vad endel människor tänker med... helt otroligt.

OVERANDOUT BIATCHES! SEEYAAA

BLOGGRAPE!

Vi har tagit henne, hon är vår! Försök inte ta tillbaka henne! REBECKA ÄR GOTLANDS TILLHÖRIGHET!

sometimes it snows in april

Det huvudsakliga jag vill komma ihåg från april är första månaden på GotlandsResor, påsklovslägret "Freak Out" som jag var med och anordnade och, det absolut bästa på hela våren, skidresan till Åre med en bunt av de allra bästa. Vi hade så fruktansvärt roligt, även fast det blev något familjebråk då och då. Skidåkning i strålande sol, varje dag (!!), gemensam stretching och matlagning, filmmys, te, skratt ungefär 99% av våra vakna timmar... Ja, helt underbart var det.

Ett av de starkaste minnena från veckan i Åre var när vi skulle ta bussen från backen på eftermiddagen, precis som alla andra dagar. Det var otroligt fint väder den dagen och vi tjejer (minus Johanna som oturligt nog låg hemma i stationshuset, magsjuk) ville åka så länge vi kunde och därför ta den sista bussen hem. När vi är ganska så jättelångt borta från värmestugan där vi hade lämnat alla våra grejer, kommer vi på att vi kanske ska ta oss en titt på klockan och se när vi måste åka tillbaka. Shiiiiiit!! Vi har ju jättebråttom!! Vi kör nästintill störtlopp nerför backarna, tillbaka till värmestugan. Vi springer in och hämtar våra skor och ryggsäckar och ja... Detta resulterar ju i att vi måste åka med våra kängor i händerna, där vi också så klart har våra stavar. Solen hade värmt upp backen hela dagen, det var därför jätteslaskigt och V Ä L D I G T gropigt där vi åkte. Så sjuktsjuktsjukt jobbigt för hela kroppen, särskilt eftersom man inte kunde pendla med stavarna på grund av kängorna man försökte hålla kvar i nyporna.

När vi äntligen, helt galet varma och svettiga, har kämpat oss ner för den sista backen kikar vi försiktigt på klockan igen. 4 minuter tills sista bussen går!!! HJÄLP! Jag kollar bakåt och får syn på Julia lite högre upp i backen. Hon är lite sjuk så hon kämpar på för att orka med i det höga tempot, helt blek i ansiktet. "Jag och Agnes springer och stoppar bussen!" skriker jag till de andra.

Vi åker så långt ner i byn det går med skidorna på. När vi kommer ner till torget hinner vi inte byta om till skor, utan knäpper av oss skidorna och får springa i pjäxorna. Just nu sitter det folk ÖVERALLT på torget, eftermiddag som det alltså är, och får alltså förmånen att se fem stressade flickor springa förbi. Fem stressade flickor i klumpiga pjäxor, med de tunga skidorna över axeln, stavarna OCH kängorna i händerna, hjälmen som har åkt lite på sniskan efter den långa springturen, och en tung ryggsäck på ryggen. Jag skrattar nästan ihjäl mig av bara tanken hahaha!

Jag och Agnes tar täten, springer ner längs gator och trappor, gator, en gata till, en trappa till...och ä n t l i g e n ser vi busstationen och...bussen. Jaaaaaa! Vi ser bussen stå där. Ah vad skönt! "Den är kvaaar, vi kommer att hinnaaa!!" ropar Agnes till mig över axeln och stapplar fram över vägen mot bussen. Jag vänder mig om för att se om de andra tjejerna är med. Jag ser tre genomsvettiga brudar med stavar, skidor och kläder huller om buller och en liten kritvit Julia mitt i allt. "Vi hinner!!" ropar jag till dem och de ser lättade ut.

Jag vänder återigen blicken framåt mot bussen och Agnes som fortfarande springer. Bussen som...va? Nej den har väl inte stängt dörrarna...eller? Nej...? Agnes fortsätter springa mot bussen som sakta, sakta börjar röra sig framåt. Sakta bli snabbare och snabbare och helt plötsligt står vi där, fem små övergivna barn mitt på vägen. "Neeeej!!!!" skriker alla i kör. Shit. Vi missade sista bussen.

Ingen har knappt ork att säga något, samtidigt bubblar skrattet någonstans i min magen. När något sådant här händer är min första reaktion oftast att börja skratta. Vi sitter helt genomsvettiga på busstationen med en sjuk och svimfärdig Julia, knäpptysta och vill inget hellre än att komma hem till Undersåkers stationshus. Till slut bestämmer vi oss i alla fall för att ringa och beställa en taxi, och historien slutar lyckligt, ett antal hundralappar senare.

Det var vad jag hade att bjuda på idag, kul om ni orkade läsa er igenom allt! Har ni inte lyssnat på "Sometimes It Snows In April" med Sarah Dawn Finer än, gör det.

find my way

Mars. Jag skickade en ansökan om bokningsjobb till ett reseföretag, helt plötsligt en dag ringer min telefon - jag skulle på min första riktiga och seriösa arbetsintervju! Hjälp och JAA! Supernervös var jag, och intervjun var verkligen seriös, men efter en timme kom jag ut därifrån och var så himla stolt över mig själv. Jag hade gjort det, nu var det bara att vänta och se, jag var egentligen bara nöjd med att jag hade gjort det.

Någon dag efter intervjun ringer de från företaget och...de vill ha mig! Oj. Vill de ha mig? Lilla Märta, jag kan ingenting om bokningar och bokningssystem, jag hatar ju till och med att prata i telefon! En orosklump bildades som vanligt i min mage (jag undrar om den kommer att förfölja mig livetigenom?). Men jag var inte bara orolig och nervös, jag var också så sjukt glad och spänd - att lära sig något nytt helt från grunden...det är inte varje dag det händer!

Så. Mars är för mig månaden jag gick på arbetsintervju och fick ett nytt jobb. Från Konsum till GotlandsResor, det kändes fint. Mars är också månaden jag var i Stockholm med Emma och Johanna (där vi bland annat gick på museum), hade min tjugoårsfest, läste Anna Gavaldas roman "Tilsammans är man mindre ensam" och lyssnade hysteriskt mycket på Salem.

february sea

Gott nytt år allesammans! 2011...det låter snyggt tycker jag. Eller vackert på något sätt. Hur som helst, för att fortsätta summera året som har gått lägger jag upp lite bilder från februari.

I februari fyllde jag 20 år, vilken ålder! Att kunna säga att man är 20 istället för 19 kändes så himla vuxet, ingen tonåring kvar här inte. Efter min tjugoårsdag for jag och Emma över till Stockholm, till Johanna och Jesper. Till deras mycket speciella och personliga lägenhet på söder. Jag kom att älska denna lägenhet, trots att jag bara var där några gånger. Den hade verkligen själ! Bara det att hela ena väggen i vardagsrummet var en bokhylla smockfull med böcker, bara det att toaletten var stor, hade schackrutigt golv och kristallkrona, bara det att deras säng såg ut som en prinsessäng och att köksknopparna var små elefanter...åh vad härlig den var!