Hela förra veckan, från fredag till fredag, har jag varit iväg. Norrköping och Jönköping ersatte min lite flummiga vardag på ön. När jag åkte härifrån den där fredagen, för lite mer än en vecka sedan, var det regn, rusk och riktigt förtvivlat höstväder. Jag tänkte, när jag körde in till båten, att det nog kommer dröja minst en månad innan snön singlar ner här, det har ju knappt blivit höst liksom. Men när jag gick av båten nu i fredags möttes jag av ett Visby i vinterskrud och glashala vägar med långsamtgående bilar som följd. Det är som att allt går lite mer i slowmotion och blir lite dovare när vintern snön kommer, och jag gillart. Så underbart vackert är det här nu, vit och orörd snö som ligger glittrande i vårt änge, det är bland det finaste jag vet. Och kallt är det också! I skrivade stund visar termometern -8.9. Det är mycket för att vara Gotland, särskilt mitt på dagen. Jag får dock påminna mig om att snön mest sannolikt bara är här på en kort visit - Gotland har inte haft många vita jular de senaste åren...tyvärr. Men hoppet är det sista som överger människan sägs det ju. Och jag hoppas.
Förresten. Får man hälsa? Okej, bra, tack! Då vill jag skicka en hälsning till alla mina fina, underbara, otroliga och snygga vänner. Känn er träffade! Ibland kan jag bara inte förstå hur det kommer sig att just jag har träffat sådana fantastiska vänner som ni. Jag är SÅ lyckligt lottad.
Förresten. Får man hälsa? Okej, bra, tack! Då vill jag skicka en hälsning till alla mina fina, underbara, otroliga och snygga vänner. Känn er träffade! Ibland kan jag bara inte förstå hur det kommer sig att just jag har träffat sådana fantastiska vänner som ni. Jag är SÅ lyckligt lottad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar